Salsakungen har ett namn. Ett annat namn än just Salsakungen. Vi skakade nämligen hand med varandra, så jag vet. Salsakungen heter Vladmir. Min latinoillusion sprack på två röda. Vladmir! Han ska ju heta Ricardo, Carlos, Miguel eller José. Han heter ju något som en rysk liten bondpojke i mellersta Ryssland säkert heter. Vladmir. Inte så latino som jag hade tänkt mig.I min värld heter han fortfarande Salsakungen.Sådeså.

Datorn hemma hos mamsen har kraschat. Pang, boom, krasch så fungerade den inte. Jag fick komma till undsättning genom att skynda mig hem med min laptop. Trodde det var något viktigt som skulle göras. Men, jag tror ju alltid fel, fast det vet ni ju redan. Syrran hade panik. Hon hade ju inte fått kolla gästboken på Playahead på några timmar. Hon hade inte fått dunka techno. P.a.n.i.k Det var i fredags. Har fortfarande inte fått tillbaka min dator. Nuförtiden underhåller jag mig genom att städa, mörda silverfiskar och stirra rakt in i väggen. Leva utan dator år 2006 är som att leva på 1600-talet.

Det vred sig i magen när jag åt rysk medvurst samtidigt som jag kollade på När lammen tystnar. Snubben flår folk och äter upp dem, med bönor som tillbehör. Chili con carne. Typ.Kött... åh... vad gott.

Farfar finns inte längre. Inte i den här världen iallafall.