Idag har jag lekt drake i skyttegravar från 1900-talets början. Jag, eller rättare sagt den onda draken försökte fånga de tre små krigarna som sprang runt omkring och retade upp draken. Det var lättare sagt än gjort för den stackars draken att försöka fånga de tre fartfyllda krigarna. Barnsligt kul var det iallafall tills draken blev trött och vägrade fortsätta jaga de nu något irriterade krigarna. De kinesiska krigsfångarna som lurat i skyttegravarna en gång i tiden hade det nog inte lika kul som draken hade idag.

Efter att jag ramlade in hos min au-pair här i Finland fick familjens 6-åriga dotter genast upp ett nytt intresse. Ett intresse som betyder betyder väldigt mycket för mig personligen, nämligen örhängen. Vi brukar sitta och diskutera färg och storlek på mina örhängen och se vilka par som matchar de kläder som jag har med mig. Hon tycker även det är kul själv kroka in örhängena i mina hål eftersom hon inte har några själv.Äntligen en till levande varelse som förstår sig på mitt stora intresse här i livet. Majje har fått en konkurrent!

Jag vill stå och peka finger åt och skrika glåpord åt sönderspacklade brudar. Jag vill äta chips från en smutsig heltäckningsmatta. Jag vill spy i min bästa kompis knä. Jag vill bli utkastad från ett pinsamt förkrökshak. Jag vill kyssa en främling. Jag vill ligga på T-centralen och vrida mig av skratt. Jag vill kissa på en kyrkogård. Jag vill sträcka mig över en bardisk och sno tändsticksaskar. Jag vill somna på nattbussen hem.Jag. vill. vara. full.

Ibland bara hatar jag mig själv. Paul Frank flip-flops - Vad fan ska det vara bra för?Jag skyller på köpdjävulen.

Tyska barnlåtar har blivit en del utav min vardag... Die Biene Maja, Klick Klack, Drei Weisse Tauben...den sprängande huvudvärken likaså.

Solen skiner som aldrig förr, men jag inte orkat gå ut alls. Har bara orkat ligga i soffan och betat av vhs-kassett efter vhs-kassett......Jag erkänner, jag är fortfarande ett lika stort fan av mumintrollen som när jag var fem.

Tidigare ikväll när Mrs. Pretto åkte iväg med bilen för att handla mat passade hennes små ögonstenar på att spela fotboll/basket med en apelsin. Jag, som varit uttråkad exakt hela dagen orkade inte vara vuxen och säga "Lek inte med maten" - utan var helt med på noterna. Apelsinen flög fram och tillbaka, mellan vardagsrum och kök. Efter att vi spelat klart apelsin-fotboll/basket bad jag min åttaåriga kamrat att kasta apelsinen till mig, jag skulle ju trots allt äta den. Jag kunde såklart inte fånga den, utan den flög in i köket, dunsade ner på köksbänken och - skadan var ett faktum. En del utav en vinägerflaska gick i kras. Jag torkade snabbt upp vinägern som runnit ut över köksbänken och vände sedan på flaskan så att det inte skulle synas att den gått sönder alltför mycket och gav min käre vän ett ultimatum:"Jag tjallar inte på dig om du är snäll och gör som jag säger i en hel vecka." Vi hann precis skaka hand på det innan mamman klev innanför dörren med sina matkassar.Fortsättning följer...

Låten om Schnappi har spelats på repeat här hela dagen. Nu har jag hört den så många gånger att jag kommit till stadiet då man börjar sjunga med. Schni schna schnappi schnappi schnappi schnapp...