Idag fick jag besök av ingen mindre än min käre far. Besöket var kort men intensivt och gick egentligen bara ut på att jag skulle få dumpa av en massa kläder och prylar som jag inte behöver här.

I samma skeende som jag (okej, pappa) ställde in mina väskor i bakluckan på bilen och körde iväg, kände jag plötsligt hur en del av mig också for iväg.

Nu är det inte många veckor kvar.