Idag struntade jag i allt vad träning heter (jag är ju som bekant lite småsjuk) och spenderade istället kvällen med mostrar, kusiner, kusinbarn, annat löst folk, fet mat, vin och lite annat därtill.Mycket trevligt såhär på en helt vanlig måndag.

Nu är det dags för mig att dela med mig ett utav mina få, men ack så jättebra-iga tips jag kan ge er här i livet. Dagens tips lyder: Hetsät inte Läkerol BonBons.

Ni vet när man har lite småont i halsen, är lite småsnorig, lite småfebrig och känner sig lite småsvag muskler och leder - man är inte sjuk, utan lite småsjuk. Det är precis vad jag är just nu.Ska man vara sjuk ska man vara sjuk på riktigt: man ska ont i halsen, man ska vara snorig, man ska ha rejält med feber och vara jättesvag i muskler och leder. Jag vill bli sjuk!

Sångaren Jimmy Jansson om sin nyfödde son Vilmer:–"Han har min näsa, det är helt ofattbart."Ja, Jimmy. Det är verkligen helt ofattbart. Ungen är av ditt eget kött och blod, hur i hela friden kan ha din näsa?Pucko.

Klagade för mamma över att jag hade halsont för ett par timmar sedan. Mamma engagerade sig genast i att joxa ihop en dryck bestående av citronte, råsocker, honung och färsk ingefära som hon strimlat i bitar. Jag skojar inte, efter att ha druckit den sjukt konstiga röran känner jag mig full. Partyglad på färsk ingefära! Ska lätt köra det där som förkrök när det vankas krogrunda.Nu återstår det att se om jag blir bättre i halsen.

Nu är jag trött på att höra allt jävla tjat om hur Scarlett Johansson är världens lyckligaste kvinna pg.a hennes medverkande i Justin Timberlakes video till låten What goes around. Jag skulle inte ens kyssa Justin om jag så fick betalt.Fast det beror visserligen på hur stora summor pengar vi snackar om.

Idag har jag bakat en tredubbel sats med kanel- och vaniljbullar. Ska man baka så ska man ta i ordentligt, löd dagens motto. Min feta sats med deg ville aldrig ta slut, men efter 3 timmar och 30 minuter var jag äntligen klar. Mina bullar gjorde succé. (Faktiskt!)Jag känner mig inget annat än stolt.Och trött.

Förra natten sov jag väldigt oroligt. Jag hade en hemsk mardröm om min blivande au-pair familj som jag ska bo hos de kommande tre månaderna.Mamman var en känd hyperfeministisk och extremt vänstervriden kommunpolitiker som hela tiden kastade onda blickar på mig. Pappan var desto snällare men en extremt troende man. Han såg till att minst tre stycken sånger skulle sjungas innan frukost/lunch/middag. Herr och fru Cocko-bing-bongs barn gjorde inget annat än att be böner om dagarna. Praise the Lord, halleluja typ.Om jag inte minns helt fel sägs det att det man drömmer har viss betydelse i det verkliga livet.Jag erkänner, jag.är.fett.orolig