Enligt uppgifter ska det ligga ett mastodontköpcentrum här i närheten. Så fort jag fick nys om det började köpdjävulen i mig yla. Utrustade mig med ett VISA-kort i fickan och satte sedan fart mot vad jag trodde var raka vägen till himlen. Efter att ha vandrat runt i 1 timme och 45 minuter gav jag upp. Eller rättare sagt, mina fötter gav upp. Jävla skitland. Skog, bilar, skog, elstolpar och ännu mera skog. Inget köpcentrum.Imorgon tänker jag göra ett nytt försök. Jag ska finna vägen till himlen. Skam den som ger sig.

Ledig dag idag. Har redan hunnit avnjuta en stor kopp kaffe på ett trevligt café nära havet i centrala Helsingfors. Inte nog med det så skiner solen. Finland kanske inte är så dumt ändå.Idag njuter jag över att jag är jag och ingen annan. För en gång skull.

Idag skulle jag kunna stå och rocka loss med bra sällskap på Medusa, eller känna ölen pumpa i mina ådror på Marie Laveau. Det är ju fredag. Underbara fredag.Men.Jag är i Finland. Sitter på en hård stol. Tittar ut genom fönstret. Ser en elstolpe. Hör ljudet av vattnet som roterar i diskmaskinen bakom mig. Det är ju fredag. Underbara fredag.

Jag har för första gången i mitt liv satt en tvättmaskin med mina kläder i rullning idag. Känslan var så obeskrivlig att jag var tvungen att fotografera tvättmaskinen in action.Nu klarar jag banne mig vad som helst.

Idag har jag lyckats laga kyckling i ugn, kokat ris och improviserat fram en kastrull med currysås. Inte så svårt för en normal människa kanske, men för en sopa som jag var det minst sagt en utmaning. Ni anar inte hur nervös jag var när middagen skulle serveras. Spänt satt jag och väntade på att Mrs. pretto-mamma skulle ta sig en första tugga."Mm, det var gott."Jag gav ifrån mig en "Äsch, det var väl inget"-min, men inombords drog jag en djup suck av lättnad.

Idag steg jag upp tidigt på morgonen, åt frukost, duschade och åkte kort därefter in till centrum för att hämta ut en kudde inne på kemtvätten. Efter mitt besök på kemtvätten gick jag in på ett stort känt varuhus här i Finland för att döda lite tid. I samma ögonblick som jag klev in i varuhuset började jag plötsligt känna ett svagt sug...Efter att ha lattjat runt inne på varuhuset och gjort lite andra ärenden beslutade jag mig för att åka hem. Väl hemma fick jag nog. Jag kunde jag inte hålla mig. Jag var helt enkelt tvungen att stilla mitt begär. Mina händer började nästintill att skaka och jag fick svårt att koncentrera mig. Jag vet att jag är en dålig människa, men är man missbrukare så är man. Jag kunde verkligen inte hålla tassarna borta utan var tvungen att sno godis från barnens godishylla för att stilla mitt dagliga sockerbehov.I'm a baaad girl.

Imorse hände något "aaaalldeles katastrofaaaalt" i köket.Mamman stod och kokade gröt då gröten plötsligt kokade över och gröten rann ut på familjens nya häll. "Kaaaatastrof!" enligt mamman. Torka bara upp skiten? Tänkte jag.Om en sådan händelse räknas som katastof i den här familjen... vad räknas då en brandutryckning vid bullbakning som?Det är bara en tidsfråga tills jag orsakar en "katastrof."

Idag har solen tittat fram genom molnen. Ett steg närmre våren, sommaren och livet i Stockholm!